Det är ett känt faktum att vistelse i naturen har en lugnande och avstressande inverkan på människan. Detta tillsammans med den spänning jakten ger är säkert orsaken till att så många väljer att bli jägare.
HEM OM OSS JÄGAREXAMEN UTBILDNING MATLAGNING PO TYCKER TILL VAPEN & TILLBEHÖR


PO tycker till
På denna sida kommer jag att framföra mina åsikter och idéer rörande saker om jakt och skytte, det kan vara allt från myndigheters ageranden i licensfrågor samt jägareförbundens toppstyrning och monopol, till vapen, ballistik, precision samt skytteteknik.


Den 31 mars 2009
Älgförvaltning, en NATURLIG sak


Vårat älskade storvilt älgen, har varit, och är ett vilt som jägarna sätter högt på listan av jakt. Älgjakten är nog den jaktform som lockat fram de flesta idéer och förslag om hur den bästa förvaltningen av stammen skall bedrivas.

Jag har på min tid som ambulerande skytteinstruktör runt om i norden (27 år) mött och diskuterat med en mängd älgjägare. Jag har på dessa resor också närvarit på många krets och älgmöten där jag varit inhyrd för att hålla föredrag om skyttekonsten. På detta sätt fick jag ta del av de idéer och förslag som framfördes i den gemensamma strävan att få en bra och livskraftig älgstam. Med åren så tilltog min frustration över att många av de avskjutningsmodeller som röstades fram var så ogenomtänkta, de kunde bara leda till en försämrad älgstam. Jag kunde inte förstå hur så många erfarna jägare kunde sitta så tysta på dessa möten, när den vältrimmade styrelsen, som i god tid före mötet hade genomfört ett perfekt lobbyarbete, riktat mot andra vältaliga medlemmar. Detta förbryllade, och förbryllar mig än i dag, eftersom jag har hört så många kunniga jägare och naturmänniskor som också förespråkar naturmodellen. Nåväl, detta gjorde att de mest otroliga avskjutningsregler skapades.

På många ställen resonerade man som så, vi skjuter inga älgkor för då blir det flera kor som blir dräktiga och tjurarna hinner ju med att para sig med många kor varför vi kan öka avskjutningen på tjur. En helt oinvigd kan enkelt räkna ut att det under de första åren med en sådan avskjutning leder till en kraftigt ökad älgstam, räknat i antal individer. Sedan efter några år kom chockupplevelsen, det är många kor som går utan kalv, vad kan detta komma sig? Är det så att många kor är för gamla? Här vet man inte att en älgko aldrig blir för gammal för att föda fram en kalv förutsatt att hon är frisk. Nu började man fundera över det nya problemet, det finns ju knappt några tjurar och dom som finns är väldigt unga och små, med låga slaktvikter. Man kom nu underfund med att det inte gick att skjuta fler tjurar vilket gjorde att man på många ställen införde totalt tjurförbud. Nu uppstod nästa delikata problem som skulle lösas av de nu lite skärrade styrelserna runt om i landet, som nu verkligen tvingades att lobbyarbeta för fullt. Man kunde ju inte för sitt liv säga att det skulle skjutas kor igen, och tjurar finns ju snart inga kvar. Mitt i detta elände stod det en mängd frysboxar i jägarhemmen och glappade med sina lock, helt tomma, vad göra nu? Nu föddes nästa ”geniala” idé, vi ökar på kalvavskjutningen. Att man då i stort sätt skjuter bort en hel generation kunde man inte räkna ut. Ja så här har det hållit på, fram och tillbaka, år efter år, med den ena av människan påkomna lösningen efter den andra, utan minsta tanke på hur naturens lagar är skrivna. Men inget ont som inte har något gott med sig, man började att tala om bildandet av älgskötselområden, något som jag själv trodde på, och faktiskt reste runt i landet och talade mig varm för.

Tanken med dessa områden var, och är, att man skall samla flera marker till älgskötselområdet för att på detta sätt få en stor areal där man har lättare att gemensamt komma fram till hur älgstammen ser ut och hur stor den är, och detta via olika inventeringsmetoder. Efter denna inventering sänder älgskötselområdets styrelse in en licenstilldelningsansökan till länsstyrelsen som beviljas omgående, ofta utan några invändningar. Sedan har styrelsen till uppgift att dela ut de tilldelade älgarna till de marker som ingår i området, och detta efter samma beräkningsgrunder som länsstyrelsen tidigare gick på, nämligen arealstorlek. Glädjande var att länsstyrelsen (läs staten) äntligen hade förstått att vi jägare inte har för avsikt att skjuta bort hela älgstammen bara för att vi skälva får mer inflytande över avskjutningen, det är ju defakto vårat största fritidsintresse det handlar om, så fel hanterat blir vi utan vår kära älgjakt.

Dessa älgskötselområden, som så berömvärt startades upp runt om i landet har till min stora förtvivlan urartat så till den grad, att de idag blivit en självutnämnd myndighet som skapar allt från ogenomtänkta avskjutningsmodeller till att även fungera som ett kontrollorgan riktat mot jägarna och jaktlagen i området, man har också skapat tävlingsjakt på älg! Skall förklara senare.

Har nyligen arrenderat en jaktmark som redan ingick i ett älgskötselområde, och som till stora delar hade annamat den så kallade Kalmarmodellen? Detta innebar att det var skjutförbud på alla älgtjurar mellan 0 till 4 taggar. Alla med större kronor var tillåtna. Måste tillstå att jag först trodde att det hela var ett dåligt skämt, men inte, så var det. Smög mig i skottläge på en 18 taggare andra älgjaktsdagen och en 12 taggare några dagar senare. Sköt naturligtvis inte. Detta kapital måste räddas varför jag undvek att röra mig för mycket i denna fina älgmosse under jakttiden, för att inte riskera att stöta ut djuren till grannmarkerna, med risk för att de skulle skjuta dessa värdefulla djur. Kom också i skottläge på ko och kalv, en liten, gammal och svankryggig ko, med en liten ynklig kalv, stopp nu, enligt de fantastiska reglerna så fick jag inte skjuta den lilla kalven och heller inte den svaga kon. Helt otroligt. Lite senare passerade en stor grann ko med två fina kalvar, här skulle jag få skjuta en av dessa fina kalvar som skall ligga till grund för en bättre älgstam, sköt inte av naturliga skäl. Nu till tävlingsskyttet.

Området hade till länsstyrelsen, planenligt för att minska den totala avskjutningen, ansökt om betydligt färre älgar än man delat ut till jaktlagen. Detta innebar att man fick skjuta de djur, säg 4 st, som man fått sig tilldelat, förutsatt att inte de övriga markerna hade fällt så många älgar tillsammans som antalsmässigt uppgick till den sökta och av länsstyrelsen tilldelade kvoten. För oss som helt avstod från att skjuta de kapitala avelsdjuren och dessutom ville jaga älg i slutet av jaktperioden blev följden den att vi inte fick skjuta någon älg alls. Det hade andra lag redan gjort? Vi ville inte vara med i tävlingen och tvingas att jaga maximalt i början av säsongen, i panik för att få något med, och med stor risk för att skjuta fel djur. Detta innebar att som tack för att vi avstod att skjuta kapitala och fina djur, blev ”straffade” genom att dels tvingas att avstå från att skjuta undan dåliga djur, samt att inte få skjuta någon älg alls. Tur var väl i och för sig detta, eftersom vi då slapp att till styrelsen rapportera in varje skjuten älg vid respektive jaktdags slut före ett visst klockslag. Vi slapp också att tvingas spara en underkäkshalva från varje skjuten älg, samt väga varje älghjärta för senare redovisning.

Vi slapp därigenom att bli granskade av den nya självutnämnda kontrollmyndigheten som här utgörs av styrelsen i älgskötselområdet. Vi har tillräckligt med kontrollmyndigheter i vårt land så vi bör inte tillåta att vår jakt, som står för frihet under ansvar, också skall belastas med kontroller av våra fritidsintressen likt det som sker i en diktaturstat. Man har fokuserat på dessa kontroll och styrningsmodeller i tron att man då kan få en bättre älgstam. Man har inte förstått att det är helt ointressant vad hjärtat väger och hur älgkäken ser ut när man defakto har skjutit fel älg, skapade av fel avskjutningsregler. Som tur är lever vi i ett fritt land som innebär att man kan gå ur ett älgskötselområde om det fungerar så illa som det jag relaterar till, och som inte håller den linje som drogs upp en gång i tiden, där inventering, samarbete och kunskapsutbyte mellan lagen var den röda tråden, och där också tilliten mellan lagen skulle ges utrymme att stärkas i vetskap om att alla vill kunna jaga älg, även i en framtid. För detta krävs att vi snarast, och gemensamt, lär oss naturens lagar och inte som nu hittar på egna lagar som går stick i stäv med naturens.

Naturmodellen
För mig är det självklart att lyssna till naturen, försöka att lära sig och att förstå, och sedan följa, naturens skrivna lagar.

Det är ett känt faktum att det föds ca: 50% tjurkalvar och 50% kvigkalvar om året. Det borde då vara enkelt att räkna ut att vi skall ha en avskjutning i samma procenttal för att inte rubba balansen mellan könen. Om vi sedan som vargen, i första hand beskattar de svaga och dåliga djuren, så kommer vi att få en livskraftig älgstam, med högre slaktvikt och finare troféer. Detta innebär att det viktigaste i en naturanpassad älgförvaltning är att skjuta rätt djur och se till att könsfördelningen blir 50 – 50 och att anpassa kalvavskjutningen utifrån antalet födda kalvar, varken mer eller mindre.

Här är den gemensamma älginventeringen livsviktig. Är det som på så många platser i landet en stor snedfördelning mellan könen, och en antalsmässigt liten stam, så finns det naturligtvis bara ett förnuftigt/naturligt sätt att handla på.

Avstå jakt helt under den tid som krävs för att antalet individer skall bli tillräcklig för att stammen på nytt skall kunna börja beskattas med jakt. Det är först nu som man med försiktighet, och en noggrant genomförd inventering i bagaget, kan börja rätta till tidigare fel, och inte som idag, helt besinningslöst testa en massa olika, och av människan påhittade avskjutningsmodeller.

Jag har under åren gått mängder av eftersök på skadeskjutna älgar, och som yrkesskadad skytteinstruktör har jag genom diskussion med skytten som skadeskjutit, försökt bilda mig en uppfattning om vad orsaken till skadeskjutningen berodde på. Vid de tillfällen där en dålig kolvanpassning, dåligt anlägg, och därigenom dålig avfyring inte var den verkliga orsaken, så framkom det att skytten ofta tagit fel skjutläge. Detta berodde på att skytten, när läget för skott var som bäst, tvingades till att räkna taggar på älgtjuren för att till slut, när läget inte var lika bra, konstatera att den var skjutbar. Att han sedan sköt trots att tillfället blivit mycket sämre än från början är naturligtvis inte försvarbart. Men faktum kvarstår, slapp vi den helt vansinniga taggräkningen så skulle betydligt färre älgtjurar bli skadeskjutna. Dessutom leder denna taggräkning inte till en bättre älgstam, snarare tvärt om. Det är betydligt mer effektivt att lära sig se på djuret om det är skjutbart eller inte. Klart är att det i början kan bli en del fel i avskjutningen med denna naturliga metod under inlärningen, men det är lika klart att felen blir betydligt större när man utan hänsyn till hur älgen ser ut, ensidigt bara räknar taggar. Kan vi bara se till att könsfördelningen, 50-50 uppnås ( som naturens lagar har bestämt ) och att vi sedan bedriver en avskjutning baserad på strävan att skjuta rätt djur samt lär oss att ta hänsyn till reproduktionen samt den önskade storleken på älgstammen, så kommer vi garanterat att få en kvalitativt bra älgstam, utan taggräkningar och alla idag förkommande avskjutningsmodeller samt otrevliga och onödiga kontrollsystem skapade av några få personer i nämnda styrelser.

Naturmodellen är inte särskilt svår att förstå och genomföra, det handlar bara om att kasta all, jag menar verkligen ALL, skadlig prestige i soptunnan och börja lära sig naturen och leva med den, inte sätta sig över den.

Till sist ett råd till de älgjägare som har svårt att se vilken älg som står framför pipan, det finns en hel del bra böcker och läromedel om älgen tex. den fantastiska boken ÄLGEN från kalv till vuxen, av författaren Rolf Svensson från Svenska Jägareförbundets förlag. Köp den, läs den.


En trevlig jakt i samförstånd med naturen önskar

PO Östergren
Vidderna Jakt & Utbildning AB
po.jakt@telia.com


Arkiv
2014 - 4 | 3 | 2 | 1
2009 - 31 mars 2009 | 12 januari 2009
2007 - 25 oktober 2007 | 19 januari 2007
2005 - 19 december 2005 | 14 mars 2005



VIDVINKEL webb & teknik AB